Märkliga liv
Patricks moster ringde nyss.
Hon lät helt okej. Tackade för julkortet och berättade lite om det hela som hände.
Hon har tappat lite i tal å glömt vissa saker, blandar ihop mkt...tex sjukhusnamn...
Men det lät inte så farligt med talförmågan. Det kunde gått väldigt illa. Om inte Cajsa fick henne att åka till sjukhuset å väntat längre så vet man ju inte hur det kunde slutat...
För er som missat så visade det sig att hon har fått 2 proppar. På båda sidor av huvudet/hjärnan.
Hon gick hemma en vecka innan hon tog sig till läkaren. Det var ju bara smågrejjer som hände, tills det där på hennes jobb då hon inte kunde begripa hur man satte på datorn. Det hon gör varje dag lixom. Då började det ringa lite varningsklockor.
Har inte pratat med henne sen dagarna innan det hände så man har ju varit orolig att hon inte minns oss tex. Hon hade ju ringt till sin mamma bla...(som dog för många år sedan).
Men hon har blivit bättre!! Skönt å höra!! Skönt å höra från henne själv oxå...inte bara via andra anhöriga.
Det är så lätt å tänka "tänk om..." alltså, en vecka till eller en månad till kanske hade betytt något helt annat. Det går ju så fort.
Hon minns oss ialla fall å hon kan prata å hon kan gå å hon är på bättringsvägen!!
Hon lät helt okej. Tackade för julkortet och berättade lite om det hela som hände.
Hon har tappat lite i tal å glömt vissa saker, blandar ihop mkt...tex sjukhusnamn...
Men det lät inte så farligt med talförmågan. Det kunde gått väldigt illa. Om inte Cajsa fick henne att åka till sjukhuset å väntat längre så vet man ju inte hur det kunde slutat...
För er som missat så visade det sig att hon har fått 2 proppar. På båda sidor av huvudet/hjärnan.
Hon gick hemma en vecka innan hon tog sig till läkaren. Det var ju bara smågrejjer som hände, tills det där på hennes jobb då hon inte kunde begripa hur man satte på datorn. Det hon gör varje dag lixom. Då började det ringa lite varningsklockor.
Har inte pratat med henne sen dagarna innan det hände så man har ju varit orolig att hon inte minns oss tex. Hon hade ju ringt till sin mamma bla...(som dog för många år sedan).
Men hon har blivit bättre!! Skönt å höra!! Skönt å höra från henne själv oxå...inte bara via andra anhöriga.
Det är så lätt å tänka "tänk om..." alltså, en vecka till eller en månad till kanske hade betytt något helt annat. Det går ju så fort.
Hon minns oss ialla fall å hon kan prata å hon kan gå å hon är på bättringsvägen!!
Kommentarer
Trackback